Samarbeten i ett mångkulturellt område

En fråga vi var intresserade av inför vår studieresa var hur samarbetet med andra aktörer kan se ut? Inom biblioteken är vi vana att samarbeta med studieförbund och föreningar, men det skulle vara intressant om det finns andra sätt att aktivera de boende i biblioteksverksamheten, t.ex. genom en vänförening.

En följdfråga var om samarbeten med andra kan det komma att påverka våra egna arbetssätt? Utifrån våra erfarenheter är våra intentioner med samarbete ofta att skapa utrymme och möjligheter till mer aktiviteter inom biblioteket, men oftast blir det ändå mycket merarbete och det kan vara svårt att hinna med vårt ordinarie arbete. Vi var därför nyfikna på om någon strukturerat om eller gjort omprioriteringar i sina arbetssätt.

Då vi arbetar är ett delvis socioekonomiskt utsatt område där många har ett annat förstaspråk än svenska var vi framförallt nyfikna på att få besöka biblioteket i Rinkeby.

 

RINKEBY

Att besöka Rinkeby bibliotek är något vi länge har velat, eftersom vi hört mycket om vad de gjort genom åren. På biblioteket arbetar idag 10 personer som servar ett upptagningsområde med ca 17 000 invånare, varav runt 90% har ett annat modersmål än svenska. Sju dagar i veckan har de öppet, totalt 48 timmar per vecka.

Rinkeby öppettider

Det som mötte oss var ett bibliotek som står högt på Stockholms stads prioriteringslista över bibliotekssatsningar. Vår första upplevelse var också att det fysiska rummet skulle behöva en uppfräschning. En del av det vi pratade om kom också att handla om hur det fungerat tidigare. Bland annat drevs under 90-talet läsprojektet Listiga räven med skolans klasser upp till 3:an. Detta projekt lever kvar i mångas minne. Men de senaste åren har biblioteket varit stöd i uppbyggandet av skolbibliotek i området och allteftersom de har börjat fungera med egen anställd personal har samarbetet med skolan knoppats av.

Det som var intressantast utifrån vår frågeställning var att de hade ett samarbete med Röda korset där volontärer höll i aktiviteter flera gånger i veckan. Det handlade om språkcaféer, programmeringskurser, läxhjälp och digitala första hjälpen. Detta var väl förankrat mellan biblioteket och Röda korset med schema och kontrakt för de som arbetar. Vårt intryck var att det fungerade väldigt bra och gjorde att de verkar ha möjlighet att ha minst en aktivitet per dag. Detta var nog också en av anledningarna till att de 2015 blev utnämnda till Årets mångspråkiga bibliotek.

Det som idag görs i bibliotekspersonalens regi är Torsdagschill en aktivitet för barn efter skoltid; det kan till exempel vara att göra bokmärken, skrivworkshop eller se film. För förskolepersonal har de en barnbiblioteksutbildning. Bibliotekarien Ingrid, som är den vi träffar, har en bokcirkel där de läser lättläst. När vi är på besök håller de avslutat Wilhelm Mobergs Utvandrarna och börjat med nästa del Invandrarna.

Fortfarande hålls traditionen att Nobelpristagaren i litteratur besöker biblioteket under sitt Sverigebesök i december och möter då elever från området. De år litteraturpristagaren inte haft möjlighet att delta vid prisceremonin har någon av de andra pristagarna fått förmånen att komma till Rinkeby bibliotek. På en vägg finns bilder från alla dessa besök och det är en imponerande samling.

Rinkeby nobelpristagare

På biblioteket finns även en donation från Per Wästberg, författare och ledamot i Svenska Akademien. Det är en samling böcker av afrikanska författare samt om Afrika. En annan donation i biblioteket kommer från stiftelsen Abrahams Barn, som bland annat arbetar med berättandet som en konfliktförebyggande metod samt för möten mellan olika kulturer. I den hyllan finns både böcker om de olika religionerna samt religiösa föremål som även de är till utlån.

Rinkeby Per Wästbergs Afrikasamling

 

REFLEKTION

Studieresan inleddes med ett besök på Regionbiblioteket där vi bland annat lyssnade på Cecilia Brisande, vilket vår enhetschef Cissi redan skrivit om här på bloggen. Därifrån hade vi en rad tankar med oss ut till besöken på biblioteken, men på de platser vi besökte hade de ännu inte hunnit arbeta så aktivt med frågorna om lokalsamhället. Så det vi tänker efter vår resa till Stockholm är att vi är många som funderar på samma saker.

 

Ann & EwaLena på Kronoparkens bibliotek i Karlstad

Annonser

Färg på hyllan

Hade förmånen att få vara med på studieresa till Stockholm den 23-24 mars. Första dagen ägnade vi åt Rinkeby där vi besökte dels regionen men även biblioteket. Elisabeth Aquilonius berättade om verksamheten i Stockholms regionen.  Kostnaden för bibliotek är 14 kr/innevånare ett nytt bibliotek är under uppbyggnad på söder, Östberga. Meröppet bibliotek kostar 150 tkr. i investering och ger 3000 timmar i mer öppet, det finns två i Stockholm (TelefonplanSköndal) . Ett tips vi fick var Bibblix (barnens digitala bibliotek).

Cecilia Brisander berättade om sin bok ”Bibliotek i samspel med lokalsamhället” det som var utgångspunkten för vår resa. Att se sig om i sitt närområde, vilka kan vara våra medspelare ett företag eller andra kommunala aktörer. För mig som finns i litet samhälle ser man det naturlig del av vardagen att göra saker tillsammans, det viktiga är att bli påmind om detta och verka mera med nya aktörer. De nyanlända har förändrat vår roll.

Rinkeby bibliotek, det talas det mer än 100 språk i området vilket påverkar innehållet i hyllorna. Hit kommer varje år Nobelpristagaren i litteratur för att träffa barnen.IMG_0197

Ett projekt som är känt från Rinkeby är ”Listiga räven”  skönlitterära texter från sex år till årskurs tre.

Dag två startar vi i Sollentuna där vi tar del av Klartext i ett nyinvigt spännande bibliotek. Färgmärkning för både fack och skön. Klart och tydligt var fackböckerna är, när det gäller skönlitteraturen är den också indelad i olika område men dessa är inte lika lätt att hitta. Nackdelar som framkom var det stora jobb som måste göras för att indela på det här nya sättet samt att en författare på skön förekom på många områden.

Vi besökte också Edsberg ett meröppet bibliotek dit man kan komma redan kl.6.00 på morgonen alla dagar i veckan om man fyllt 18 år.

Kan vara ett bra komplement till det öppethållande vi har idag främst sommartid då vi drar ner eller håller stängt.

49

Avslutade dagen på KB i Stockholm där vi lyssnade till Sandra Sporrenstrand som berättade om ”Fördjupat läsfrämjande arbete” på Sture biblioteket. Läget skapar möten mellan människor vilket gör t ex bokcirklarna mer intressanta.

En reflektion från resan är att ett bibliotek blir tydligare med hjälp av färger och stora texter. Men frågan kvarstår hittar låntagaren bättre med hjälp av färgerna. Testade 1980 första gången med att färgmärka skönlitteratur men då fick dom stå kvar i hyllan. Svårigheten var att välja ut vilka böcker som hör hemma var. Liknande idag är ju vilka som är deckare och vad det ordet innefattar kan vi se i vårt flytande bestånd av deckare i Gävleborg.

På vilket sätt kan vi anpassa bibliotekens verksamhet utifrån respektive lokalsamhälle?

På föreläsningen av Cecilia Brisande fick vi tips på hur man kan hämta information och använda statistik för att lära känna sitt närområde. Hon gav bland annat tipsen: • Undersök hur demografin ser ut, vilka aktörer som finns och vad som kännetecknar ditt lokalsamhälle.
• Identifiera vilka prioriterade grupper som biblioteket behöver nå.
• Ta reda på vilken kunskap om målgrupperna som är bra att ha.
• Ta kontakt med nyckelpersoner för målgrupperna. Tex. Fritidssamordnare, anhörigkonsulent.
• Fundera på hur man kan skapa delaktighet i de aktiviteter och verksamheter som biblioteket erbjuder målgruppen.
• Undersök på vilket sätt man bäst kommunicerar med målgruppen/individerna.

IMG_1898

Microbiblioteket i Kabelvåg på Lofoten, Norge

Men att lära känna sitt närområde handlar om mer än så resonerar Cecilia, i hennes bok – Bibliotek i samspel med lokalsamhället. Här lyfter hon fram betydelsen för områdets platskänsla och identitet. Att varje plats har en egen historia och atmosfär. Kulturgeografen Doreen Massy uttrycker det på följande sätt: ” En plats blir så att säga till genom att människor tar den i anspråk, vistas och agerar där – den ”laddas” med föreställningar och erfarenheter”. Människors tillägnande av platser är också ständigt pågående processer som kan förändras över tid. Det är därför det är viktigt att se arbetet med att lära känna sitt närområde som något som man gör ständigt. Det förändras i takt med tiden precis som bibliotekets roll.
Jag tänker att vårt arbete på bibliotek handlar mycket om att följa med den dagliga utvecklingen i vårt närområde. Att hålla sig uppdaterad, omvärldsbevaka och utvärdera det jobb man gör är viktigt för att veta att man gör rätt saker och att biblioteket är och förblir en relevant och attraktiv plats i sitt närområde.
Ett annat besök vi gjorde var på Stadsbiblioteket där Sandra Sporrenstrand från Sture bibliotek pratade om bl.a. profilbibliotek. Jag arbetar som enhetschef för åtta närbibliotek i Karlstad kommun och tycker diskussionen kring profilering av bibliotek är spännande. Hur mycket kan man profilera ett bibliotek och fortfarande hålla sig inom bibliotekslagen? Hur mycket hänsyn kan man ta till sitt närområde när man väljer vilken litteratur som ska köpas in till exempel? Kan man välja bort någon prioriterad grupp och hänvisa till huvudbiblioteket om inte behovet finns i sitt närområde? Hur får man en balans i att vara till för alla men ändå vara relevant för sitt närområde. Bred men ändå smal? Efter Sandras föreläsning har många tankar och frågor dykt upp och det har blivit många intressanta diskussioner och jag ser fram emot många fler.

Cissi (Enhetschef, närbiblioteken i Karlstad kommun).

Kreativa bokcirklar

Studieresan till Stockholm bjöd på mycket inspiration och idéer, vissa i större skala som till exempel Sollentunas arbete med systemet klartext och läsecirklarna på Sture bibliotek. Det är idéer jag tar med mig och fortsätter att klura på. När man kommer hem till sitt eget bibliotek, sitt eget närområde och besökare efter en sådan resa så vill man förändra och testa, eftersom man är så full av inspiration.

Någonting som jag prövade ganska omgående var att försöka fördjupa bokcirkeln som jag leder på ett kreativt sätt. Till den träffen hade vi läst ”Regnet luktar inte här” av Duraid Al-Khamisi så jag skrev ut kartor som visade hans resa till Sverige, bilder från platser beskrivna i boken, en hemsida, artiklar osv för att ge ett mer djup till historien. Det var väldigt uppskattat av deltagarna och någonting jag ska fortsätta med och utveckla, som till exempel tematiskt fika som Sandra Sporrenstrand tipsade om. Man får anpassa efter sina egna förutsättningar. 

Det är lärorikt och roligt att få se hur andra bibliotek arbetar, man fick inte bara utbyte av studiebesöken utan även av kollegorna som följde med på studieresan.

/Emelie, Hedesunda bibliotek.