Malmö stadsbiblioteks lärcentrum

Under studieresan till Malmö fick vi också besöka stadsbibliotekets lärcentrum. Lärcentrum ligger mitt i biblioteket, bredvid tidningsrummet och är en som ska stödja skapande, kommunikation och entreprenörer. De har en omfattande programverksamhet. Per Gustavsson berättade om deras verksamhet, hans tankar om digital delaktighet och vikten av att välkomna alla.

Se film här:

Vill du veta mer om lärcentrum kan du läsa boken  En lärandemiljö för ett samhälle i förändring (BTJ Förlag).

Krut är ett nystartat projekt med uppgiften att skapa en verksamhet som ska öka yttrandejämlikheten i Malmö. Projektbloggen kan ni läsa här. Nedan finns två slides som vi fick ta del av under en föreläsning om vad som ska karaktärisera den blivande verksamheten:

img_0083

img_0084

Annonser

Krut och Balagan intryck av Malmöresan

Härliga platser fick vi besök  under de två dagarna i Malmö.

Garaget en häftig industribyggnad som nu är en viktig kreativ mötesplats.

Malmö startade hösten 2016 projekt Krut för att stärka yttrandejämlikeheten för Malmöborna.

Man prioriterar att nå fler Malmöbor , barn och unga och med andra modersmål.

Jag tar med mig hur man har jobbat med utvecklingsprocesser, tex  hur kanini  avdelningen för de små barnen växt fram på huvudbiblioteket

Jag tar med mig hur man samverkat med besökarna, på Rosengårdsbiblioteket har det betytt mycket för verksamheten.

Jag tar med mig hur man skapat rum i biblioteket för olika verksamheter.

Rosengårdsbiblioteket arbetar på ett intressant sätt med volontärer.

Jag tar med mig att man med små medel  kan få besökarna att känna sig hemma.

Jag tar med mig vikten av att sträva mot samma mål och arbeta strukturerat för att nå så många som möjligt.

Ann Östlund Borlänge BIbliotek

Kanini – de yngsta barnens bibliotek!

untitled28   Vi hade förmånen att vara bland de första besökarna på Malmö stadsbiblioteks nya avdelning Kanini, tänkt för barn 0-8 år. De har bara haft öppet i två månader när vi får ta av oss skorna och komma in i ”bokskogen”. Personalen berättar att Kanini är mer än en miljö att upptäcka. Det är ett projekt som pågått i över tre år och handlar om ett nytt sätt för dem att arbeta med de minsta barnens berättande, läsande, skapande och upptäckande. Och det märks! Alla rummen är olika, och med olika färgsättning beroende på om du befinner dig i Gryningen eller Gläntan. Tanken är att omfamna barnens upptäckarglädje som att klättra upp, krypa in och mysa. Barnen har själva på olika sätt fått vara med och önska, får vi veta. Även föräldrar har ingått i en brukarundersökning. Sedan har de olika önskemålen utvecklats och kompletterats med forskning, experiment, utveckling och för personalen många timmars arbete innan konceptet var framtaget.

Att Kanini varit eftertraktad av Malmöborna är ingen överdrift. Personalen berättar att de en av de första lördagarna haft 2000 besökare – och det enbart med 3 i personalen på plats.

 

untitled18  untitled20

Kanini har bland annat satsat på ett brett programutbud under loven. Och Skaparlördagar för familjen – med tillgång till material och en plats att visa upp sina konstverk!

 

untitled12   untitled14

För föräldrar var det viktigt med praktiska detaljer som barnvagns- och skoförvaring. Ett kök var också högprioriterat. Och gärna ett ställe att äta medhavd picknick.

 

untitled25      untitled2

När barnen fick önska helt fritt så skulle det finnas en ”magisk skog,  trädkojor och en massa härliga krypin”!

 

sagogrottan-kanini

I Sagogrottan har man sagostunder på många olika språk: albanska, bosniska, kroatiska, spanska, kinesiska, serbiska, pashto, persiska med flera …

 

untitled34

 

Krumelurmaskinen i Skaparverkstan fungerar så här:  Rita en Krumelur. Klipp ut den. Lägg den i ”magen” på roboten. Tryck på knappen två gånger – så dyker Din Krumelur upp på väggen i Bokskogen (för dagen var Bokskogen ur funktion…)!

 

 

untitled6    untitled8

Mjuka heltäckningsmattor är skönt att både gå och krypa på. Observera att bilden till höger INTE är en plats för ”bebisar”, utan en vulkankrater (!)

 

untitled30  Vi lämnar Kanini genom en ”portal” och hamnar ute bland de förvaringsskåp som man kan låna under sitt besök. Men det är inte vilka skåp som helst; de rymmer olika ljudupplevelser! Och vi provar flera av dem med stor förtjusning, tillsammans med några barn på besök, innan vi tar på oss skorna och lämnar Kanin för denna gång.

 

/Eva Norrbelius Coleman, Sandvikens folkbibliotek & Anna Sofia Perotti, Uppsala Stadsbibliotek

 

 

Experiementlusta och lyhördhet i Rosengård

Det som främst imponerade mig med rosengårds bibliotek var hur många aktiviteter de kontinuerligt erbjuder sina besökare, och även det engagemang deltagarna visar för dem.

Personalen på rosengårds bibliotek menar att nyckeln till ett högt deltagande är att interagera med besökarna och lyssna till deras önskemål. Att fortsätta med en aktivitet som inte lockar många deltagare, säger de, är onödigt. Då är det bättre att avsluta den aktiviteten och gå vidare med nya projekt som besökarna är mer intresserade av.

En annan komponent som är viktig för att aktiviteterna ska fungera är engagemanget från deras volontärer. Många av aktiviteterna styrs nästan helt av volontärerna, som alla sitter på den kompetens nödvändig för de specifika aktiviteterna. Bland annat har man volontärer specialiserade inom fysik och matematik för att kunna erbjuda läxhjälp i dessa ämnen på biblioteket. Man har även flerspråkiga volontärer som hjälper till vid språkcaféerna.

Rosengårds bibliotek är ett föredömligt exempel på en inkluderande verksamhet som bidrar till att hjälpa människor som söker att passa in i ett nytt samhälle, samtidigt som det fungerar som ett offentligt vardagsrum för de som söker sällskap och umgänge.

Jonna Stenlund
Andersbergs bibliotek
Gävle

Ett bibliotek, är ett bibliotek, är ett bibliotek

Våra reflektioner från ett studiebesök på Garaget i Malmö.

Vi har alla en mental bild av biblioteket. Inte minst vi som arbetar där. Vi vet ju att biblioteket idag kanske får låta lite mer nu än förr, som inbjuder till pyssel (nej skapande ska man säga, förlåt Gustav) som ska vara en mötesplats, ett vardagsrum, en samhällsbärare. Och så alla dessa böcker…

På Garaget har man inte så mycket böcker. 4 000 titlar närmare bestämt. På hjulförsedda hyllor, lätt att dra undan. Med en möblering som ser ut att komma från Myrorna. Kanske den lite röriga ”Myrorna-känslan” gör att fler kan känna att det är deras ställe och inte behöver vara rädda/respektfulla?

hyllorhjul

Bokhyllor på hjul

 

Området där Garaget ligger har hög arbetslöshet, låga inkomster och hög kriminalitet. Garaget fyller en viktig roll i området där alla känner sig välkomna, inkluderade och delaktiga. Verksamheten bygger man utifrån områdets besökare och deras önskemål.  Ingen grupp har tagit över utan det är en blandning av föräldralediga, SFI, studenter, arbetslösa, vuxna och barn. Att man är lyhörd till besökarna märks också på att man gjort om lokalen efter önskemål. Som Gustav sa: ”Gör man vad folk vill ha så kommer de tillbaka och då behöver man inte prioritera nya besökare. De kommer ändå.”

ekocafe

Garagets ekocafé

 

Kaféet är förutom medieutlåningen en grundverksamhet på Garaget. Det som säljs är ekologiskt, fairtrade och närbakat. Men man får även ta med egen mat, och låna micro, tallrik & bestick! För att alla besökare ska få fika, även om man inte har råd att handla på plats…

hyraspel

 

Förutom vanliga medier kan man låna hem spel och verktyg. Även kläder har tidigare lånats ut. Detta speglar också hur man är lyhörd till invånarnas och områdets behov och önskemål snarare än att vara ett traditionellt bibliotek…

 

 

 

 

Den kreativa verkstaden är den tredje grundverksamheten på Garaget. Vill man skapa något i kreativa verkstaden får man låna en nyckel till skåpet där material finns, och när man är färdig städar man efter sig och lämnar tillbaka nyckeln. Besökarna värdesätter detta och det fungerar bra. Eget ansvar får människor att växa och känna sig betydelsefulla. Det finns också trivselregler som ska följas och om man inte sköter sig får man en tillsägelse. Händer det igen blir man avstängd en dag och i sämsta fall en vecka. Man kontaktar också skola, fritidsgård och föräldrar. Alla bibliotek kanske kan bli bättre på är att sätta upp trivselregler? Biblioteken är ju en offentlig plats där alla är välkomna och därför kan det vara så att man generellt har svårt för att ”stänga ute” någon genom regler.

 

kreativ

Kreativ verkstad med de låsta skåpen

 

En sak vi reflekterade över på alla de tre bibliotek vi besökte i Malmö var att det inte ”bara” är bibliotekarier samt assistenter anställda på biblioteken, utan även andra yrkesgrupper.

Detta gäller även i högsta grad Garaget, där de anställda har olika bakgrund – några bibliotekarier, en utvecklingssekreterare, en vaktmästare, cafépersonal och samhällsvägledare. På så sätt kan man erbjuda sammhällsvägledning på Garaget som ytterligare en verksamhet.

gustav

Gustav Ekman berättar för oss om Garagets verksamhet

 

Sist men inte minst erbjuder man även läxhjälp och språkkafé, detta med hjälp av volontärer. Samarbeten av alla de slag är en viktig del av Garagets verksamheter.

Utanför öppettider lånar man kostnadsfritt ut lokalen till vem som helst så länge man har en tanke med sitt arrangemang. Man tar emot aktörer som vill nå ut och Garaget hjälper till med marknadsföring om någon vill starta något. Lokalen tillhör inte bara biblioteket, utan alla som behöver använda den.

garaget

Tack Gustav och Garaget för all inspiration

 

Vi har alla en mental bild av biblioteket. Inte minst vi som arbetar där. Men har vi inte idag, mer än någonsin, ett bibliotek i förändring?

Kanske är det viktigt att man har anställda med olika kompetenser på ett bibliotek förutom bibliotekarier? Det behövs pedagoger, samhällsvetare, kulturvetare m.fl. för att kunna tillmötesgå alla besökare och utveckla verksamheten. Med de ökade behoven i dagens samhälle förändras också bibliotekens roll. Bokförvaringen, som blev ett vardagsrum, som blev en samhällsbärare. Biblioteket som blev för alla.

Hälsningar Anna-Karin Styf, Ann-Christine Andersson, Frida Näsman, Kerstin Olsson, Anna-klara Ehn-Ericson samt Birgitta Sandqvist-Andersson