Inspirerande studieresa

koja              författarbesök

Här kommer några fler bilder från studieresan till Dalarna, en mycket välplanerad och trevlig resa! Det är alltid intressant att besöka andra bibliotek och få höra hur de arbetar. Vi var mest intresserade av att få veta mer om bibliotekens integrations- och mångfaldsarbete, och vi fick höra en hel del intressant, t.ex. om Säters satsning på tjejgrupper och språkvänner. Kul att de, precis som vi i Edsbyn, ordnat författarbesök med Sara Lövestam!
Ludvikas stora satsning på Ni Sverige-hyllor, LL-böcker och litteratur på andra språk var också intressant. Medans vi har satsat på att köpa in många olika titlar till Ny i Sverige-hyllan så har de i stället (efter samråd med SFI-personalen) valt ut ett fåtal garanterat bra titlar och köpt in många exemplar av dessa.

Inga-Lill och Kicki, Edsbyns bibliotek

hylla

ipadtext

mobiltömning april 2017 064                knubb      nyisverige

Annonser

Studieresa till Dalarna

Jag deltog i Dela läslusts resa till Dalarna där vi fick besöka biblioteken i Borlänge, Säter och Ludvika. Alla tre bibliotek delade med sig av sina framgångar och sådant som kan upplevas som utmaningar. Jag åkte på resan med ett särskilt intresse för själva biblioteksrummet och hur de olika biblioteken utnyttjar sina lokaler och presenterar sina samlingar.

Jag fick tips, idéer och inspiration på alla tre bibliotek men Säters bibliotek var det som fastnade lite extra hos mig. Det var en hel del låga hyllor, inspirerande skyltningar och lästips. Det var även tydligt var det tysta rummet fanns och var barnavdelningen låg, men det kändes ändå inbjudande att röra sig i hela biblioteket som besökare. De hade också inrättat mysiga platser där besökarna kan låna en surfplatta istället för dator vilket ju sparar plats. De har märkt en nedgång i antalet databokningar efter att plattorna infördes och de används flitigt.

Bifogar lite bilder som jag kommer att använda som inspiration på hemmaplan.

Säter 3

Luftig skylthylla

Säter 2

Vårskyltning

Säter

Sittplats med surfplatta

Säter 4

Surfplatta på barnavdelningen

Skylthylla röd

Spännande skylthylla med luckor att öppna

Barnavdelning

Entré till barnavdelningen

Tyst rum

Tyst rum

Skylt hjärta

Temaskyltning – hjärtan

Bokguldet

Personalens egna tips – bokguldet

Tack för en trevlig och givande resa.

Lena Saltberg

Kristinehamns bibliotek

Det välkomnande biblioteksrummet

När jag läste programmet för Dela läslusts studieresa till Dalarna blev jag intresserad direkt, särskilt eftersom fokus var just bemötande och mångspråk. Som tur var fick jag chansen att åka!

Vi fick besöka tre orter och tre huvudbibliotek som alla förstås har olika förutsättningar och lösningar både när det gäller hur själva rummet – biblioteket som mötesplats- är utformat och arbetsformer.

På biblioteket i Borlänge inspirerades jag av deras utåtriktade verksamhet gentemot förskolor, specifikt femåringar, deras sagostunder och ”bokskola”. För mig var det en viktig påminnelse att lyfta böcker på andra språk än svenska när jag introducerar barn till biblioteket. Blev även imponerad av hur de jobbar kring kvalitet, att de efter varje möte med en barngrupp dokumenterar och utvärderar utifrån en checklista.

Peo och Hamed berättade om deras arbete med språkvänner/flyktingguider, ett projekt för att skapa kontakter mellan nyanlända och svenskar där första träffen sker i biblioteket och sedan på valfri plats. I filmer och material som visas märks det att projektet är väldigt uppskattat. För många är detta första kontakten man har haft med en svensk person eller familj, människor som tidigare bara mött svenskar som ”har betalt för att träffa mig”. Det lyfts att det är viktigt för oss svenskar att se och förstå att flyktingar är människor precis som vi och att vi kan göra en insats och hjälpa en annan människa. Måste erkänna att trots det fina och framgångsrika projektet gör det mig beklämd att höra att svenskar i allmänhet är så dåliga på att öppna sina hem eller våga ta kontakt med nya människor. Vi behöver lära oss att bli gästvänliga. Projektet kan då bli ett sätt, en ingång till en känsla av delaktighet i samhället för människor som stället upp som ”vän”. Att inte enbart tänka att samhället måste ta sitt ansvar utan att vi enskilda är en del av samhället och därmed bör göra vår del.

På Säters bibliotek har man mottot: Alla ryms! Ett motto som inte enbart är internt utan syns i biblioteksrummet. Verksamheten styrs i mångt och mycket av behoven som finns just nu, vilket verkligen märks i exemplen de lyfter. Som när hotellet blev flyktingboende för 120 personer och 50 dök upp på bibliotekets läxhjälp och ville lära sig svenska. Det blev en utmaning för bibliotekets personal som resulterade i träffar som kallades ”Mötas på svenska” som sedan övergick till att bli ”Nybörjarsvenska” med ABF som nu är självgående. Man snappade också upp att tjejerna som bodde på flyktingboendet behövde ett _eget rum_, därför har biblioteket en tjejgrupp som träffas torsdagar kl. 15-17 när biblioteket har stängt. Där fikas och dansas det för fullt och tjejerna använder bibliotekets iPads flitigt. Biblioteket kan också fungera som ett komplement till ungdomsgården i sina aktiviteter som en plats där tjejer får ta mer plats i och med att killarna lätt dominerar på ungdomsgården.

IMG_0277

Ett roligt grepp tycker jag var avdelningen ”Bokguldet” (vilket också är namnet på deras blogg) där personalen lyft fram guldkornen i sin samling, såna där böcker som lätt försvinner annars. Särskilt kul att se att många HBTQ-böcker rymdes där. Här åskådliggjordes bibliotekets motto på ett bra sätt, genom att visa vilka frågor man tycker är viktiga.

Sista anhalten på studieresan var Ludvika vilket för mig blev en kontrast till de övriga. Det som gjorde mest intryck var bibliotekets tysta avdelning som upptog en stor del av biblioteket, däribland hela skönavdelningen. Att bibliotek har tysta avdelningar är inte alls ovanligt, Säter hade t.ex. ett tyst rum, men jag har aldrig upplevt det tysta riktigt såhär framträdande förut annat än kanske i lite väl stereotypa skildringar av den propra hyssjande bibliotekariestereotypen.  På Ludvika bibliotek skedde en rockad där stora delar av biblioteket blev tyst zon. I zonen är det möblerat för att sitta en och en – möbleringen ska ej inbjuda till prat. Datorerna som tidigare stod tillsammans är nu utspridda. Stolarna vid studieplatserna är fastlåsta så ingen ska kunna flytta en stol för att sitta tillsammans med någon.

IMG_0314

Det lustigaste tyckte jag var hur vi som grupp påverkades av att vistas i denna miljö, trots att vi själva är bibliotekspersonal av olika slag blev vi tysta och ställde få frågor under presentationerna och även ute i biblioteket smög och viskade vi trots att vi ännu inte klivit över gränsen till den tysta zonen. Budskapet om tysthet gick inte att missa, förbudsskyltarna fanns på pelare, i pratare, fastklistrade på golvet, men mest framträdande var förstås den dragna gränslinjen i såväl tak som golv. Mig gav det varken positiva intryck eller associationer, jag ser tullar och gränskontroller framför mig och känslan av att är man besökare här är det bäst att varken höras eller synas.

Sammanfattningsvis klev jag på tåget från Ludvika med blandade känslor, fylld med tankar, grubblerier och inspiration inför mitt framtida arbete.

/Maria Markusson, Björksätra bibliotek Sandviken

Hur introducerar vi barnen till biblioteket?

Jag deltog i studieresan till Dalarna i början av april. Det var många intressanta föreläsningar vi fick ta del av och som alltid är det inspirerande att besöka olika bibliotek. Jag vill gärna berätta mer om hur de i Borlänge kommun arbetar med 5-åringar.

Yvonne Sundqvist och Annica Karlqvist är anställda som förskollärare på Borlänge bibliotek. De bedriver en imponerande verksamhet för alla 5-åringar i Borlänge kommun. De besöker alla 5-årsgrupper ute på förskolorna för att introducera biblioteket. Då har de med sig en ryggsäck med olika böcker. Jag blev inspirerad av att de på ett väldigt medvetet sätt till exempel börjar med att visa bilderböcker på andra språk än svenska. Och att de jobbar mycket med faktaböcker när de träffar barnen (till exempel ”Dumma mygga”).

Därefter bjuds alla femåringar in tillsammans med sin förskola/dagbarnvårdare till bibliotekets sagogrotta. De sagor som de väljer ut är alltid utvalda med tanke på att OLIKA ÄR BRA! Under sagostunderna arbetar de mycket med flanosagor för att berätta historierna. Det blir lättare för barnen att se bilderna och det verkade bli en aktiv sagostund där barnen får vara med och reflektera kring historien. Exempelvis berättade de utifrån boken ”Krokodilen och Giraffen – vilket Kärlekspar!”.

Boken ”Vresige Valter får en vän” kunde användas för att träna munmotoriken. Här fick vi prova på att hjälpa Valter att städa sin grotta med hjälp av tungan. Där gommen fick agera tak, insidan av kinderna väggar, tänderna fönster osv. Ett roligt och annorlunda sätt att arbeta med en bok.

Jag blev väldigt inspirerad av hur de arbetade med 5-åringarna och kommer att använda en del av tipsen när jag tar emot 6-årsgrupper här på biblioteket. Det var också intressant att få se hur väl de kunde använda sin kompetens som förskollärare tillsammans med barnen. Borlänge bibliotek har anställt förskolelärare sedan 1988, som just förskolelärare (och inte som biblioteksassistenter). Mycket intressant!

/Stina Dahlberg
Sandvikens folkbibliotek

Tyst på biblioteket?

19-COLLAGEVi var ett stort och glatt gäng som åkte till Dalarna på studieresa med temat Bemötande och mångspråk för alla åldrar. Det var en ytterst välordnad och trevlig resa och det är alltid givande att prata med kollegor runt om i landet och se andra bibliotek. För egen del ville jag särskilt kika på bibliotekens olika lösningar kring Ny i Sverige-avdelningar och lättläst för vuxna eftersom det är det jag själv har ansvar för hemmavid. Jag imponerades till exempel av Ludvikas galet fina knubbar på mångspråks-avdelningen och personalen i Sätras spontanitet och engagemang! Jag tar med mig en hel del idéer hem.

Det är väldigt fascinerande att se hur olika vi jobbar med utgångspunkt i samma uppdrag och hur vi löser utmaningar på olika sätt. Det jag tänker särskilt på handlar om den senaste tidens diskussioner om stök på biblioteket och huruvida biblioteken ska vara tysta rum eller inte. Alla bibliotek har ju tack och lov inte dessa problem men för andra är det gigantiska sådana. Här i Söderhamn har vi haft en hel del stök tyvärr och det drabbar inte bara biblioteket. Kommunen har löst det med att anställa ordningsvakter som patrullerar stadskärnan, däribland biblioteket, och införa ordningsregler på biblioteket. När vi stänger om kvällarna har vi alltid god hjälp av Securitas. Det låter kanske väldigt dramatiskt men riktigt så är det inte (längre). Det var förut ett stort aber för personalen att behöva handskas med påverkade, stökiga personer men nu slipper vi det (oftast) och det är vi tacksamma för.

Biblioteken i Säter och Borlänge verkade inte ha haft några större problem med detta, men det i Ludvika har varit väldigt utsatt. Deras lösning med tysta zoner, fastskruvat och separerat möblemang och tydlig ”hysch-skyltning” har varit lyckat för dem. Rätt/ fel, fint/fult, bra/dåligt – åsikterna går isär och debatten om stök och tysthetsnorm lär fortsätta runtom i Sverige. Men vi kan nog konstatera att de bibliotek som hittat lyckade lösningar på sina problem garanterat inte saknar hur det var innan.

Ja, det var några av många tankar som föddes ur denna tripp till Dalarna. Jag vill passa på att tacka för en mycket lyckad och rolig resa!

/Annika Lind, Söderhamns bibliotek