Vad hände sen? Två texter om Dela Läslust

Projektet Dela Läslust är avslutat sedan en tid, och vi vill i projektets anda förstås gärna dela med oss av de erfarenheter vi gjort under projekttiden. Det gör vi i form av två texter som på olika sätt närmar sig projektet. Jenny Lindberg, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, har analyserat fokusgruppsintervjuer med projektdeltagare (såväl biblioteksmedarbetare som bibliotekschefer) samt projektteam, och Lisa Ångman, projektledare för Dela Läslust, har dels sammanfattat projektets innehåll och form, dels reflekterat kring utmaningarna med interregional samverkan. Du hittar dessa två texter nedan, och senare i höst kommer även en tryckt publikation som lyfter särskilt aktuella delar ut dem.

Dela läslust rapport Jenny Lindberg

Dela läslust rapport Lisa Ångman

Annonser

Annorlunda tänk i Säter

 

Jag har sällan sett ett så inbjudande och välskött bibliotek som Säters. Det ligger så mycket omtanke bakom. Vad är det som gör att man trivs så fort man kommer innanför dörren? Jag tror att det handlar om att man verkligen tänkt till vilka behov alla olika grupper har som kommer till biblioteket alltifrån små nybörjarläsare till nytillkomna flyktingar eller den äldre mannen som vill läsa sin dagstidning i lugn och ro.

Det är ju ofta det som är utmaningen för oss som jobbar på folkbibliotek – hur möter vi alla olika slags behov och förväntningar? Flexibilitet är bara förnamnet! Jag tror att Säters bibliotek har kommit en bra bit på väg.

 

Lokal process: Bokcirklar för personer med annat modersmål än svenska

Processens namn: Bokcirklar för personer med annat modersmål än svenska.

Processbeskrivning:  Språkutveckling och integrering genom boksamtal. Två stycken bokcirklar med ca 5-6 deltagare i varje som träffas regelbundet under hösten och två nya cirklar under våren.

Detta hoppas vi uppnå: Att vi stimulerar läsintresset hos deltagarna samtidigt som vi utvecklar språket och inte minst lär känna varandra och har trevligt ihop

Deltagande bibliotek: Sandvikens bibliotek

Län:
Gävleborg

Kontaktperson: Peter Hirseland, +46 26-24 16 17,  peter.hirseland@sandviken.se

Uppföljning:
 

 

Bokcirkelkassar i Bollnäs

Processens namn: Bokcirkelkassar

Processbeskrivning: Vi gör i ordning bokcirkelkassar med åtta exemplar av samma bok, tips om hur man kan bokcirkla och möjlighet att anteckna vad man själv tyckte om boken för nästa cirkel som lånar. Vi väljer ut både nya och äldre böcker som passar bra att diskutera och kassen har en förlängd lånetid.

Detta hoppas vi uppnå:  Läslust, läsfrämjande, diskussion, eftertanke, gemenskap.

Deltagande bibliotek: Bollnäs bibliotek

Län: Gävleborg

Kontaktperson: Monica Ekqvist, +46 278-25314 monica.ekqvist@bollnas.se

 

 

Biblioteket i framtiden

Hur kan mitt bibliotek bli en ännu större del av lokalsamhället? Hur viktigt är rummet? Finns det några speciella saker att tänka på för att öka bibliotekets betydelse och framgång?

Under resans gång fick vi många bra exempel på hur man anpassat sin verksamhet utifrån sin specifika omgivning. Men en av de saker jag återkommit till efter resan är den strukturplan för Stockholm stads bibliotek som Elisabeth Aquilonius presenterade och som på ett övergripande sätt placerar in Stockholms bibliotek på den framtida kartan.

Strukturplanen, som är kopplad till Stockholms biblioteksplan, lyfter fram biblioteken och visar på deras betydelse i lokalsamhället. Relevansen för det fysiska biblioteket ändras – men den avtar inte. Biblioteket som rum ÄR viktigt! En huvudroll för biblioteket är att bidra till kulturell kontinuitet i stadsdelarna, särskilt där de socio-ekonomiska behoven är stora.

Stockholm växer, precis som Gävle och min stadsdel Sätra, och strukturplanen pekar, baserat på var nybyggnationer kommer att ske, ut var det behöver byggas nya bibliotek. Här finns också prioriterat vilka bibliotek som behöver byggas om och renoveras för att passa kommande krav och behov i närområdet. Det är strategiskt, långsiktigt och tydligt med en stark tro på bibliotekens framtid.

De kriterier som Stockholm har för nyetablerade bibliotek är intressanta att tänka kring också i min egen vardag, som ett slags framgångsfaktorer. Det handlar om att skapa bibliotek utifrån de boendes behov, om att öka tillgänglighet genom t ex meröppet, att göra biblioteket till en intressant plats för föreningar att vara på, om att tänka utifrån ”kultur i ögonhöjd” vid utformning och gestaltning. Att anställa medarbetare som speglar lokalsamhället nämndes inte men borde också vara en framgångsfaktor. Personalens språkliga kompetens togs t ex fint tillvara på Rinkeby bibliotek, som också fanns med på listan över bibliotek med renoveringsbehov.
17635088_1634969876519282_7809058446399079484_o
Vid sidan av det fysiskt förankrade biblioteket finns idéer om hybridbiblioteket – ett rörligt bibliotek som kan vara en längre tid på en plats där behovet finns. Mina tankar går t ex till kvarterslokaler och liknande i min egen stadsdel och till dess stora arenaområde.

Stockholms strukturplan och det den ger uttryck för inspirerar till att tänka stort om det lilla, den gav en påminnelse om vilken kraft biblioteket kan vara även i en stadsdel som växer.

//Sara Hagström Andersson, Sätra bibliotek i Gävle