Färg på hyllan

Hade förmånen att få vara med på studieresa till Stockholm den 23-24 mars. Första dagen ägnade vi åt Rinkeby där vi besökte dels regionen men även biblioteket. Elisabeth Aquilonius berättade om verksamheten i Stockholms regionen.  Kostnaden för bibliotek är 14 kr/innevånare ett nytt bibliotek är under uppbyggnad på söder, Östberga. Meröppet bibliotek kostar 150 tkr. i investering och ger 3000 timmar i mer öppet, det finns två i Stockholm (TelefonplanSköndal) . Ett tips vi fick var Bibblix (barnens digitala bibliotek).

Cecilia Brisander berättade om sin bok ”Bibliotek i samspel med lokalsamhället” det som var utgångspunkten för vår resa. Att se sig om i sitt närområde, vilka kan vara våra medspelare ett företag eller andra kommunala aktörer. För mig som finns i litet samhälle ser man det naturlig del av vardagen att göra saker tillsammans, det viktiga är att bli påmind om detta och verka mera med nya aktörer. De nyanlända har förändrat vår roll.

Rinkeby bibliotek, det talas det mer än 100 språk i området vilket påverkar innehållet i hyllorna. Hit kommer varje år Nobelpristagaren i litteratur för att träffa barnen.IMG_0197

Ett projekt som är känt från Rinkeby är ”Listiga räven”  skönlitterära texter från sex år till årskurs tre.

Dag två startar vi i Sollentuna där vi tar del av Klartext i ett nyinvigt spännande bibliotek. Färgmärkning för både fack och skön. Klart och tydligt var fackböckerna är, när det gäller skönlitteraturen är den också indelad i olika område men dessa är inte lika lätt att hitta. Nackdelar som framkom var det stora jobb som måste göras för att indela på det här nya sättet samt att en författare på skön förekom på många områden.

Vi besökte också Edsberg ett meröppet bibliotek dit man kan komma redan kl.6.00 på morgonen alla dagar i veckan om man fyllt 18 år.

Kan vara ett bra komplement till det öppethållande vi har idag främst sommartid då vi drar ner eller håller stängt.

49

Avslutade dagen på KB i Stockholm där vi lyssnade till Sandra Sporrenstrand som berättade om ”Fördjupat läsfrämjande arbete” på Sture biblioteket. Läget skapar möten mellan människor vilket gör t ex bokcirklarna mer intressanta.

En reflektion från resan är att ett bibliotek blir tydligare med hjälp av färger och stora texter. Men frågan kvarstår hittar låntagaren bättre med hjälp av färgerna. Testade 1980 första gången med att färgmärka skönlitteratur men då fick dom stå kvar i hyllan. Svårigheten var att välja ut vilka böcker som hör hemma var. Liknande idag är ju vilka som är deckare och vad det ordet innefattar kan vi se i vårt flytande bestånd av deckare i Gävleborg.

Annonser

Lokal process: Bokcirklar för personer med annat modersmål än svenska

Processens namn: Bokcirklar för personer med annat modersmål än svenska.

Processbeskrivning:  Språkutveckling och integrering genom boksamtal. Två stycken bokcirklar med ca 5-6 deltagare i varje som träffas regelbundet under hösten och två nya cirklar under våren.

Detta hoppas vi uppnå: Att vi stimulerar läsintresset hos deltagarna samtidigt som vi utvecklar språket och inte minst lär känna varandra och har trevligt ihop

Deltagande bibliotek: Sandvikens bibliotek

Län:
Gävleborg

Kontaktperson: Peter Hirseland, +46 26-24 16 17,  peter.hirseland@sandviken.se

Uppföljning:
 

 

Bokcirkelkassar i Bollnäs

Processens namn: Bokcirkelkassar

Processbeskrivning: Vi gör i ordning bokcirkelkassar med åtta exemplar av samma bok, tips om hur man kan bokcirkla och möjlighet att anteckna vad man själv tyckte om boken för nästa cirkel som lånar. Vi väljer ut både nya och äldre böcker som passar bra att diskutera och kassen har en förlängd lånetid.

Detta hoppas vi uppnå:  Läslust, läsfrämjande, diskussion, eftertanke, gemenskap.

Deltagande bibliotek: Bollnäs bibliotek

Län: Gävleborg

Kontaktperson: Monica Ekqvist, +46 278-25314 monica.ekqvist@bollnas.se

 

 

Kapprumsbibliotek i Sandviken

Processens namn: Kapprumsbiblioteken

Processbeskrivning: Vi planerar en läsfrämjande satsning på Kapprumsbibliotek, vilket sker på två förskolor och en Familjecentral/öppen förskola. Där erbjuds barn och föräldrar att låna böcker, både barn- och vuxenlitteratur. Genom enkäter vid terminsstart och terminsslut har vi för avsikt att utvärdera och analysera processen.

 Detta hoppas vi att uppnå: Vi hoppas att föräldrar i högre utsträckning läser högt för sina barn, och därigenom stimulerar barnens språkutveckling. Vår förhoppning är också att föräldrar lånar böcker till sig själva, som läsande förebilder. Vi hoppas även att föräldrar och barn oftare ska besöka det vanliga, större biblioteket.

 Deltagande bibliotek: Sandvikens folkbibliotek, Björksätra, Järbo och Åshammars bibliotek

Län: Gävleborg

Kontaktperson: Eva Norrbelius Coleman, tel +46 70-253 99 14 eva.norrbelius.coleman@sandviken.se

Uppföljning
Vilka aktiviteter har skett inom processen?
Vi startade processen med att presentera idén om kapprumsbibliotek för förskolan i Järbo och Åshammar, samt Familjecentralen i Sandviken. Alla var positivt inställda till projektet. Vi enades om att förskolan/Familjecentralen ansvarar för information om Kapprumsbiblioteket till föräldrar, samt ordnar med bokhyllor, eller annan exponering av böcker, i kapprummet. Biblioteken skulle ansvara för att böckerna köptes in samt att de skulle bytas ut vid behov.

Idag finns kapprumsbibliotek på två förskolor, på olika avdelningar, i Järbo och Åshammar och på Familjecentralen/öppna förskolan på Sandvikens sjukhus. Kapprumsbiblioteken är olika storleksmässigt, men principen är densamma: Barnfamiljer ska på ett enkelt sätt kunna låna hem en eller flera böcker, och de lämnar tillbaka böckerna när de läst klart. Ingen registrering behövs, allt för att undvika krångel (frihet under ansvar). Böckerna är märkta med etiketter med texten ”kapprumsbiblioteket”. Samtliga kapprumsbibliotek har både barn- och vuxenlitteratur/tidskrifter. Tanken med det har varit att föräldrar som själva lånar och läser är läsande förebilder.

Kapprumsbiblioteken har haft en testperiod under hösten 2016 fram till våren/sommaren 2017. Som en slags användarundersökning valde vi att dela ut enkäter vid två tillfällen, vid terminsstart och terminsslut. Syftet var att utvärdera och analysera om kapprumsbiblioteken haft någon positiv effekt på högläsning inom familjen eller frekvensen på biblioteksbesöken på något av kommunens bibliotek? Idag har vi fått in ifyllda startenkäter från alla avdelningar, men vi väntar fortfarande på att skicka ut slutenkäten till förskolorna, vilket vi har för avsikt att göra vid terminsslut. På Familjecentralen är båda enkäterna sammanställda.

Vad har vi uppnått
Tanken med kapprumsbibliotek är bland annat att det ska vara enkelt att låna hem böcker för barnfamiljen, och det har det fungerat bra. En positiv respons från personalen har varit att det är lätt att låna med sig böcker hem när man hämtar barn, och kanske har bråttom. På så sätt har fler barn fått tillgång till böcker. Det verkar också som att kapprumsbiblioteket når de familjer som inte kommer till biblioteket i vanliga fall, vilket kan bidra till positiva effekter utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv.

Samverkan med förskolepersonalen har också varit bra, och det har öppnat dörren för vidare samverkan. Även barnfamiljer får upp ögonen för biblioteket och dess verksamhet.

På Litteraturhuset Trampolins Studsa-konferens fick vi möjlighet att delta i en workshop och få feedback på projektet och förslag på hur vi kan utveckla, och arbeta läsfrämjande, med kapprumsbiblioteken i framtiden.

Vilka utmaningar har ni stött på?
Personalen tycker att det har försvunnit en del böcker, eller att de inte lämnats tillbaka tillräckligt snabbt. Kapprumsböckerna har behövt cirkulera bland oss, för att variera utbudet. En önskan, och utmaning, är att de som önskar låna mer böcker går till sitt folkbibliotek eller närbiblioteket.

Vi behöver också köpa in fler böcker, eventuellt i samverkan med förskola och Familjecentral. Under uppstarten av kapprumsbiblioteken fick vi ett bidrag på 10 000 kronor från Gunvor Göranssons Kulturstiftelse och vi kanske måste söka pengar igen.

Är detta något ni ska fortsätta arbeta med?
Ja, vi kommer definitivt att fortsätta arbetet med kapprumsbibliotek. En tanke finns att skapa fler kapprumsbibliotek på förskolor i kommundelar som inte har ett eget bibliotek (Kungsgården och Årsunda), för att utjämna och kompensera dessa områden.

Vi kommer att fatta beslut om hur vi ska arbeta framöver med kapprumsbiblioteken när alla enkäter är sammanställda, men utifrån det vi kan se så har det varit en framgångsrik satsning.

Anna Bergström, Järbo bibliotek
Kristina Löfvenmark, Åshammars bibliotek
Eva Norrbelius Coleman, Björksätra bibliotek

 

 

Läslust hela livet

Processbeskrivning: Vi vill skapa läslust för alla oavsett ålder. Vi tänker ha sagostund för 5-åringar, bokprat för klass 1-6 och hälsingeskrönor klass 7-9. Bok + film för förskoleklass, förberedelseklass och särskolans basgrupper. Författarbesök av lokal författare (dels biblioteket men även äldreboendet Kastanjen). Föreläsning om Järnindustrins historia i Ljusne. Kaffe med bok – boktips av personalen (även för skolans personal). Ett It-dropin och vi deltar i kyrkans levande julkalender där vi bjuder in en hemlig diktare från Ljusne.
Till detta har vi en konstutställning samt att Kustslöjdarna ställer ut sitt material.

Detta hoppas vi kunna uppnå: Att flera hittar till oss i bibliotekets lokaler och att vi ökar medvetenheten om läsningens betydelse.

Deltagande bibliotek: Ljusne bibliotek och Söderhamns stadsbibliotek.

Län: Gävleborg

Kontaktperson: Leif-Göran Mosell, +46 270-75519 leif-goran.mosell@soderhamn.se