Malmö stadsbiblioteks verksamhet för personer med annat modersmål än svenska

På studieresan till Malmö fick vi möjlighet att ta del av en presentation av Malmö stadsbiblioteks verksamhet för personer med annat modersmål än svenska av Anna Åkerberg.

Anna berättar om stadsbibliotekets uppdrag och förutsättningar och om Malmökommissionen – den kommungemensamma insatsen för att skapa social hållbarhet. Hon berättar också om hur biblioteket ställde om verksamheten under 2015 när flyktingströmmarna var som mest intensiva.

Se filmen nedan.

Annonser

MIK, digital delaktighet och skapande

Lärtillfället inom Dela Läslust på temat MIK (medie- och informationskunnighet), digital delaktighet och skapande ägde rum den 21 oktober 2015 i Uppsala. Föreläste gjorde Marika Alneng, som till vardags arbetar på Bibblerian i Hässelby gård. Hon är också författaren bakom Medierådets MIK-material för folkbibliotek.

Marika berättade om vad samlingsbegreppet MIK kan innebära i ett folkbiblioteksperspektiv, gav konkreta exempel på olika skapande verksamheter och visade även på kopplingen till digital delaktighet och läsfrämjande arbete. Att MIK-begreppet är brett och innefattar många olika färdigheter blev tydligt. Det handlar om att förstå mediers roll i samhället, att kunna hitta och kritiskt värdera information och att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier – inte minst de digitala.

På Bibblerian arbetar de målmedvetet med MIK på olika sätt, bland annat erbjuder de skaparverkstäder/makerspaces med 3D-skrivare. Makerrörelsen handlar om hantverk och ny teknik, att lära genom att göra, samarbete och att dela med sig. Marikas svar på frågan ”Varför makerspace på bibliotek?” berör folkbildning, litteracitet (vilka förmågor som behövs nu och i framtiden) och demokrati. Att möta den deltagarkultur som finns genom att skapa och lära tillsammans, är en viktig aspekt.

Mik-begreppet och folkbiblioteksuppdraget har inte bara några beröringspunkter, utan är närmast syskonsjälar. Med ett mer medvetet och fördjupat arbete kring begreppets många områden, kan folkbiblioteken också öka den digitala delaktigheten och i förlängningen bidra till att stärka demokratin.

 

Chefsseminariet 19 maj – den korta versionen!

Förra veckan hölls det första chefsseminariet inom Dela Läslust. Drygt 50 deltagare samlades på Piperska Muren i Stockholm. Inledningsvis bjöds på kaffe och en kort information från projektteamet – vad har hänt i projektet så här långt, och vad händer framöver? Mer om det kan du läsa här.

Därefter var det plats på scen för Jonas Andersson från Kulturrådet, som berättade om den kunskapsöversikt om läsfrämjande som han just nu lägger sista handen vid. I presentationen gavs stort utrymme åt definitioner: vad menar vi egentligen när vi säjer läsfrämjande, och vilka olika dimensioner ryms i begreppet? En nyttig genomgång för alla oss som nu ska göra verklighet av de idéer som kommit fram under vårens behovsinventering! Han avslutade med att diskutera några av de slutsatser han dragit under arbetets gång; slutsatser som också kan vara vägledande i det fortsatta arbetet med Dela Läslust: Några av slutsatserna: identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa, främja social läsning, använd (i högre grad) förebilder – särskilt manliga sådana och ställ upp tydliga och genomförbara mål, och utvärdera dessa. Överlag uppmuntrade slutsatserna till ett mer strukturerat läsfrämjandearbete, där vi kanske i högre grad än idag ställer oss frågor som Vilka vänder vi oss till? och Vad vill vi uppnå med just den här verksamheten/aktiviteten? Hela presentationen kan du ta del av här.   

Efter lunchen, som förstås bestod av fisk, eftersom det gör oss smartare, fick vi lyssna på Pia Borrman från Regionbibliotek Stockholm och Åse Hedemark från Uppsala universitet. De gav oss två olika perspektiv på Projekt Sagostunden: Pia Borrman har tillsammans med Malin Ögland undersökt hur KB:s kvalitetsmodell kan appliceras på just verksamheten sagostund, och Åse Hedemark har genomfört en observationsstudie på ett antal sagostunder.

Att titta med vetenskapliga glasögon på en så etablerad, och i många stycken traditionell biblioteksverksamhet som just sagostunden är intressant, inte minst för att det synliggör komplexiteten i något som ganska lätt kan avfärdas som ”att bara läsa en saga”. De bibliotekarier som deltagit i studien såg ett stort värde redan i det att få sitta ned och reflektera över frågor kring sagostundens syfte, innehåll och form, något som sällan blir av i vardagsarbetet: Varför gör vi det vi gör? Varför gör vi det på just det sättet? Vad hoppas vi uppnå med just den här aktiviteten? Om vi säjer att vi vill att barnen ska vara delaktiga i sagostunden, vad menar vi egentligen då? Åse Hedemark visade, utifrån en diskussion om litteracitetsbegreppet, att det som intresserar barnen mest (till exempel bilder och rekvisita) inte alls tillmäts samma betydelse av bibliotekarierna/sagoläsarna. Tankeväckande, på många sätt!

Du kan ladda ned Pia Borrmans presentation här, och Åse Hedemarks här. Projekt Sagostunden finns dessutom dokumenterat i två publikationer; Projekt sagostunden – en förstudie och Leonards plåster – om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Klicka på länkarna för att ladda ned dessa!

Dagen avslutades med att deltagarna, nu indelade i mindre grupper, fick fördjupa sig i en eller ett par av följande frågor:

Om jag som chef vill att mitt bibliotek ska jobba mer strategiskt med läsfrämjande, vad innebär det i praktiken?
Hur kan jag använda Dela Läslusts projektmål i min biblioteksvardag?
Vad är kvalitet i läsfrämjande arbete?
Ett mer offensivt läsfrämjande arbete, hur skulle det kunna se ut

Lite tjuvlyssning kring borden gav vid handen att att vi vill bli modigare, att vi måste våga välja bort något för att kunna välja till annat, att vi vill bättre på att berätta om det vi gör och att vi inte ska vara rädda för att söka oss utanför bibliotekets väggar och söka nya samarbetspartners. När alla grupper delat med sig av några tankar avslutades dagen på ett inte helt förväntat sätt då tre modiga bibliotekschefer (Catarina Filipovic, Söderhamn, Karin Hane, Falun och Birgitta Sparre, Hagfors) provande något alldeles nytt när de rappade (!!) om läsfrämjande. Tyvärr kan vi inte dela låten här, men vi hoppas på fler framträdanden längre fram under projektet!

Nu fortsätter arbetet ute i kommunerna, och vi i projektteamet kommer gärna ut och deltar i de samtalen. Vi ses!