Inspirerande och berikande möte med Bibblo i Luleå

 

Åter från ett gnistrande Luleå med solsken och sparkar i Sparkeringen på älven.
Vi träffade Bibblo-redaktionen, Maria Öhman (Regionbiblioteket) och Hannele Kylmämaa (huvudredaktör) för tankeutbyte och goda idéer. I redaktionen ingår också Regine Nordström som har arbetat med Barnens Polarbibliotek, numera Polarbibblo i nästan 20 år.

Norrbotten har 45 bibliotek med c:a 170 anställda och samarbetet började med Maraccas, en gemensam marknadsföringskampanj som skulle skaka om biblioteken. Detta utvecklades till fler gemensamma projekt och numera har man en gemensam webb/katalog bibblo.se, och gemensam vision och värdegrund.

Efter att ha lyssnat på redaktionens berättelse fick jag några tankar om Helgewebben:

Det saknas en föräldrasida – en sida för där vi kan presentera det vi arbetar med för de minsta barnen. Sidan ska vända sig till vuxna med boktips OM barn, information om Språkpiller, gåvobok och Finska språkpaket. Här ska också poängteras vikten av att stimulera barns språkutveckling med högläsning.

Region Gävleborg är finskt förvaltningsområde och det finns minst tre förvaltningskommuner, Hofors, Gävle och Sandviken i länet. Skulle vi kunna marknadsföra den finska litteraturen bättre på Helgewebben?

Bibblo.se arbetar också med lokal ruta där medier av Norrbottensförfattare presenteras ”Norrbottenstips”.

Ja, här finns en del att fundera över efter en inspirerande och väl ordnad studieresa!

Tinne Wennerholm Region Gävleborg

 

 

 

 

 

Annonser

Återvinning även på webben

Delar av HelGe-redaktionen var med på studiebesöket till Luleå den 30-31 mars. Det är alltid nyttigt att träffa kollegor som arbetar med webb, man får alltid en hel del tips och idéer, och resan till Luleå Kulturhus/bibliotek var inget undantag. Vi träffade Hannele Kylmämaa och Maria Öhman som ingår i redaktionen för Bibblo.se och Regine Nordström som arbetar med Polarbibblo, en webb som riktar sig till barn.

bibblo

Man har 9 personer som ingår i redaktionen som ”tipsare”, de har 8 tim/månaden i sin tjänst för uppgiften och kravet är också att de ska producera material. Det är personer som själva anmälde sig och ville bli tipsare. Under sommaren presenterades var och en av tipsarna under en vecka där de berättade lite om sig själva och gav olika tips. Det finns också gästtipsare som ibland bidrar med material.

Man har korta Adobe-möten 1 gång/vecka, mycket på grund av avstånden men också för att det inte alltid behövs långa möten, ibland stämmer man bara av och det kan klaras av på en halvtimme.

På Bibblo.se byts materialet väldigt ofta, nya artiklar 1-2 gånger/vecka och man återanvänder material. Det här blev en riktig ögonöppnare för mig i alla fall.

På HelGe-webben har vi hittills inte återanvänt något utan bara lagt ut nytt material. Det är inte alltid så lätt att få in tips, så att byta 4 tips i månaden har varit lagom. Vi har också lagt ut tipslistor i form av dynamiska ämneslistor. Där har jag i ett anfall av nitiskt spariver sparat nästan alla söksträngar, men inte för att användas igen utan, tvärtom, för att jag inte skulle lägga ut samma sökningar igen. Möjligen bara använda formeln men byta ut lämpliga sökord.

Bibblo-redaktionen fick mig att börja tänka om. På HelGe-webben har vi nu ett ganska stort tipsarkiv som kanske inte används särskilt mycket, vilket är otroligt synd. Tipsen är lika aktuella nu som när vi lade ut dem första gången, böckerna (eller filmerna och musiken) är kanske inte nya längre men det har ju ingen betydelse. Och vem kommer ihåg ett tips som vi lade ut i mars 2014? En dynamisk lista ser naturligtvis inte lika ut idag som i september 2014, nya böcker har förhoppningsvis tillkommit och det har kanske blivit fler omslag.

Vi kanske inte behöver byta tipsartiklar flera gånger i veckan men vi kan i alla fall återanvända tips och dynamiska listor. Vi behöver inte byta ut allt på en gång men kanske göra någon förändring varje vecka så att det syns att det händer något på Inspirationssidorna.

/Susanne Harris, Gävle bibliotek

Delad läsupplevelse – integration genom läsecirklar

Processens namn: Delad läsupplevelse – integration genom läsecirklar

Processbeskrivning: Vi vill skapa gemensamma läsupplevelser för nysvenskar och ”gammelsvenskar” genom att starta läsecirklar där vi erbjuder boktitlar på två olika läsnivåer, dels originalboken och dels en bearbetad lättläst variant av titeln, som dessutom innehåller boken inläst på mp3-skiva, så att man kan lyssna på berättelsen. diskussionsfrågorna utgår från texten i LL-.boken, så att alla kan vara med och diskutera.

Detta hoppas vi uppnå
Att skapa integration och interkulturella möten genom ”blandade” läsecirklar. Alla som är med i läsecirkeln läser samma grundberättelse, men på olika läsnivåer, och de kan deltai de gemensamma diskussionerna. Samtidigt får nysvenska och ”gammelsvenskar2 en mötesplats där de kan lära känna varandra och nysvenskarna får en möjlighet att utveckla sin svenska.

Deltagande bibliotek: Edsbyns bibliotek

Län: Gävleborg

Kontaktperson: Karin Lindh, tel: +46 271-571 58, karin.lindh@ovanaker.se

Uppföljning
Vilka aktiviteter har skett inom processen?
Vi inbjöd till en läsecirkel utifrån boken Stjärnlösa nätter, av Arkan Asaad. Boken fanns i två upplagor, originalboken samt en bearbetad lättläst variant med mp3- skiva. Deltagarna, (fem ”gammelsvenska och en ”ny svensk”), kom till biblioteket och hämtade den bok de ville låna. Därefter hade vi en träff på biblioteket då vi pratade om boken. Det blev en intressant diskussion, där även samtal runt språk, kultur och integration fick utrymme. Läsecirkeln avslutades med att vi alla var med på ett författarbesök av Arkan Asaad.

Vad har ni uppnått?
Vi tycker vi har uppnått det vi hoppades på med själva läsecirkeln. Då det gäller ”målgrupp”, riktade vi oss inte specifikt till personer med funktionsnedsättning denna gång.

Vilka utmaningar har ni stött på?
Vår största utmaning var att nå ut till ”nysvenskar”. Vi affischerade och tog kontakt med aktivitetshuset samt Komvux. Vi informerade även via kommunens hemsida samt via direktkontakt med låntagare på biblioteket. Själva författarbesöket var ett sammarbete med Voxnadalens gymnasium och SFI. Många ”nysvenskar” kom därför på författarbesöket via skolan och SFI, att nå även andra ”nysvenskar” upplevde vi vara en utmaning.

Är detta något som ni ska fortsätta med?
Vi fortsätter på Edsbyns bibliotek, enligt samma koncept under våren- 2017. Vi har nu startat en ny bokcirkel utifrån Sara Lövestams bok Sanning med modifikation/ Flicka försvunnen (lättläst). Även denna bokcirkel avslutas med författarbesök.

 

 

 

Studieresa till Malmö

Tema: Biblioteksverksamhet i mångkulturella områden och för nyanlända personer

Malmö är en av våra mest mångkulturella städer och har också varit första mötet med Sverige för många asylsökande personer de senaste åren. Här har biblioteken arbetat aktivt med att skapa verksamhet för att möta nyanlända såväl som dem som bott länge i Sverige. Dela Läslust bjuder nu in personal på folkbiblioteken i Uppsala, Gävleborg, Dalarna och Värmlands län till en studieresa där vi får ta del av verksamheter med mångspråk och mångkultur i fokus.

Vi besöker tre verksamheter:

Garaget

Garaget är ett experimentellt stadsdelsbibliotek. Här kan man naturligtvis låna böcker men också låna verktyg, symaskin eller laga sin cykel. Kurser och aktiviteter pågår i Kreativ verkstad varje eftermiddag. På Garaget kan man också få läxhjälp, samhällsvägledning och lära sig nya språk på språkkaféer. På Garaget arbetar man mycket med brukarinflytande och brukarmedverkan.

Malmö stadsbibliotek

Vi möter Malmös bibliotekschef Torbjörn Nilsson och diskuterar bibliotekets uppdrag gentemot nyanlända personer och biblioteksverksamhet i mångkulturella områden. Vi får ta del av stadsbibliotekets satsning på lärcentrum och det nya LK3-labbet. Vi besöker barn- och ungdomsavdelningarna Kanini och Balagan. På kvällen 8 november deltar vi i Internationell författarscen då Deon Meyer gästar biblioteket.

Rosengårdsbiblioteket

2015 blev Rosengårdsbiblioteket nominerat till Årets bibliotek med följande motivering: “Rosengårds bibliotek är ett bibliotek som med sitt dagliga arbete har lyckats skapa en naturlig mötesplats för Rosengårdsborna och är det mest besökta biblioteket i Malmö. Där träffas folk från hela världen och tar del av det biblioteket erbjuder; dagstidningar på många olika språk, medier på andra språk än svenska, program där medborgarna är arrangörer eller medarrangörer.” På Rosengårdsbiblioteket får vi ta del av både barn- och vuxenverksamheten.

Praktikaliteter

Resan pågår 8-10 november, inklusive restider.

Resor, boende och gemensam middag 8 november betalas av projektet. Övriga måltider bekostas av traktamente från arbetsgivaren.

Det finns 20 platser på resan. Resan är öppen för alla folkbiblioteksmedarbetare, men det är upp till cheferna på kommunnivå att besluta vilka som söker. Vid fler sökanden än tillgängliga platser görs ett urval av projektteamet. Sista anmälan är passerad.

Reseledare: Eleonor Grenholm, Länsbibliotek Uppsala och Linda Sävhammar, Länsbibliotek Dalarna

Frågor? Kontakta Eleonor Grenholm, eleonor.grenholm@lul.se, 070-618 66 22

 

Kapprumsbibliotek i Sandviken

Processens namn: Kapprumsbiblioteken

Processbeskrivning: Vi planerar en läsfrämjande satsning på Kapprumsbibliotek, vilket sker på två förskolor och en Familjecentral/öppen förskola. Där erbjuds barn och föräldrar att låna böcker, både barn- och vuxenlitteratur. Genom enkäter vid terminsstart och terminsslut har vi för avsikt att utvärdera och analysera processen.

 Detta hoppas vi att uppnå: Vi hoppas att föräldrar i högre utsträckning läser högt för sina barn, och därigenom stimulerar barnens språkutveckling. Vår förhoppning är också att föräldrar lånar böcker till sig själva, som läsande förebilder. Vi hoppas även att föräldrar och barn oftare ska besöka det vanliga, större biblioteket.

 Deltagande bibliotek: Sandvikens folkbibliotek, Björksätra, Järbo och Åshammars bibliotek

Län: Gävleborg

Kontaktperson: Eva Norrbelius Coleman, tel +46 70-253 99 14 eva.norrbelius.coleman@sandviken.se

Uppföljning
Vilka aktiviteter har skett inom processen?
Vi startade processen med att presentera idén om kapprumsbibliotek för förskolan i Järbo och Åshammar, samt Familjecentralen i Sandviken. Alla var positivt inställda till projektet. Vi enades om att förskolan/Familjecentralen ansvarar för information om Kapprumsbiblioteket till föräldrar, samt ordnar med bokhyllor, eller annan exponering av böcker, i kapprummet. Biblioteken skulle ansvara för att böckerna köptes in samt att de skulle bytas ut vid behov.

Idag finns kapprumsbibliotek på två förskolor, på olika avdelningar, i Järbo och Åshammar och på Familjecentralen/öppna förskolan på Sandvikens sjukhus. Kapprumsbiblioteken är olika storleksmässigt, men principen är densamma: Barnfamiljer ska på ett enkelt sätt kunna låna hem en eller flera böcker, och de lämnar tillbaka böckerna när de läst klart. Ingen registrering behövs, allt för att undvika krångel (frihet under ansvar). Böckerna är märkta med etiketter med texten ”kapprumsbiblioteket”. Samtliga kapprumsbibliotek har både barn- och vuxenlitteratur/tidskrifter. Tanken med det har varit att föräldrar som själva lånar och läser är läsande förebilder.

Kapprumsbiblioteken har haft en testperiod under hösten 2016 fram till våren/sommaren 2017. Som en slags användarundersökning valde vi att dela ut enkäter vid två tillfällen, vid terminsstart och terminsslut. Syftet var att utvärdera och analysera om kapprumsbiblioteken haft någon positiv effekt på högläsning inom familjen eller frekvensen på biblioteksbesöken på något av kommunens bibliotek? Idag har vi fått in ifyllda startenkäter från alla avdelningar, men vi väntar fortfarande på att skicka ut slutenkäten till förskolorna, vilket vi har för avsikt att göra vid terminsslut. På Familjecentralen är båda enkäterna sammanställda.

Vad har vi uppnått
Tanken med kapprumsbibliotek är bland annat att det ska vara enkelt att låna hem böcker för barnfamiljen, och det har det fungerat bra. En positiv respons från personalen har varit att det är lätt att låna med sig böcker hem när man hämtar barn, och kanske har bråttom. På så sätt har fler barn fått tillgång till böcker. Det verkar också som att kapprumsbiblioteket når de familjer som inte kommer till biblioteket i vanliga fall, vilket kan bidra till positiva effekter utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv.

Samverkan med förskolepersonalen har också varit bra, och det har öppnat dörren för vidare samverkan. Även barnfamiljer får upp ögonen för biblioteket och dess verksamhet.

På Litteraturhuset Trampolins Studsa-konferens fick vi möjlighet att delta i en workshop och få feedback på projektet och förslag på hur vi kan utveckla, och arbeta läsfrämjande, med kapprumsbiblioteken i framtiden.

Vilka utmaningar har ni stött på?
Personalen tycker att det har försvunnit en del böcker, eller att de inte lämnats tillbaka tillräckligt snabbt. Kapprumsböckerna har behövt cirkulera bland oss, för att variera utbudet. En önskan, och utmaning, är att de som önskar låna mer böcker går till sitt folkbibliotek eller närbiblioteket.

Vi behöver också köpa in fler böcker, eventuellt i samverkan med förskola och Familjecentral. Under uppstarten av kapprumsbiblioteken fick vi ett bidrag på 10 000 kronor från Gunvor Göranssons Kulturstiftelse och vi kanske måste söka pengar igen.

Är detta något ni ska fortsätta arbeta med?
Ja, vi kommer definitivt att fortsätta arbetet med kapprumsbibliotek. En tanke finns att skapa fler kapprumsbibliotek på förskolor i kommundelar som inte har ett eget bibliotek (Kungsgården och Årsunda), för att utjämna och kompensera dessa områden.

Vi kommer att fatta beslut om hur vi ska arbeta framöver med kapprumsbiblioteken när alla enkäter är sammanställda, men utifrån det vi kan se så har det varit en framgångsrik satsning.

Anna Bergström, Järbo bibliotek
Kristina Löfvenmark, Åshammars bibliotek
Eva Norrbelius Coleman, Björksätra bibliotek