Läsfrämjande ur ett bibliotekschefsperspektiv

Vilka dokument som talar om läsfrämjande har du som bibliotekschef att förhålla dig till? Folkbibliotekets uppdrag är komplext och innefattar begrepp som demokrati, bildning, lärande, språkutveckling, lässtimulans, litteratur som konstform för att bara nämna några.

Som bibliotekschef behöver du för det första ha koll på dokumenten. För det andra behöver du vara den person som håller i den röda tråden från de vackra orden och goda intentionerna till verkstaden i biblioteksvardagen. Det vill säga, du är den som leder och stöder din personal att ta sig an läsfrämjande utifrån deras olika roller i biblioteks­verksamheten. Gentemot dina uppdragsgivare är du den som kan fylla begreppet läsfrämjande med ett konkret innehåll, men också den som kan prata om de idéer och värden som det läsfrämjande uppdraget vilar på.

Det här är inte enkelt! Därför har Länsbibliotek Dalarna till din hjälp satt ihop ett referensmaterial som tar upp några viktiga dokument. Alla är inte styrdokument i formell mening, men de påverkar biblioteken på olika sätt.

Syftet med den här sammanställningen är att du som chef ska ha nytta av materialet genom att det samlar viktiga dokument på ett ställe. Förhoppningen är att du kan ha nytta av det som en utgångspunkt för samtal i personalgruppen.

Klicka på Läs mer här nedan för att komma till den fortsatta texten.

Några viktiga dokument

Bibliotekslagen

Paragraferna 6, 7 och 8 talar om läsfrämjande i vid mening och folkbibliotekens uppdrag:

6 § Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.

Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.

I förarbetena till lagen (prop 2012/13:147) konstaterar regeringen att även om ansvaret för läsinlärning ligger på skolan så hänger förmågan att läsa nära samman med läslusten och läsvanorna. Därför blir biblioteken så viktiga. Och för barn och unga från läsovana familjer ”spelar biblioteken en avgörande roll” (s. 24)

Paragraferna 4 och 5 talar om vilka grupper som ska prioriteras:

4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och
förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.

5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat
genom att erbjuda litteratur på
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och
svenska, och
3. lättläst svenska.

I förarbetena (Prop. 2012/13: 147) nämns att biblioteken ska jämna vägen över trösklar. Man trycker på vikten av allas tillgång till information och kunskap ”för delaktighet i samhällslivet och det demokratiska samhällets utveckling. Inte minst är det viktigt att beakta detta när det gäller grupper som möter trösklar av språklig eller annan art för att ta del av det informationsutbud som tillhandahålls på mediemarknaden” (s. 17)

Paragraf 2, portalparagrafen, anger den demokratiska aspekten av uppdraget:

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell
verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Olika kommunala styrdokument

Det kan vara biblioteksplanen, planer och styrdokument för den förvaltning biblioteket tillhör, läsfrämjandeplaner mm. Uttrycks idéer och målsättningar om läsfrämjande i dem?

Skollagen

Paragrafen saknar specifika skrivningar om läsfrämjande; den stadgar elevernas rätt till tillgång till skolbibliotek: ”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
same­­skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek” (2 kap. § 36)

Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande

I handlingsprogrammet skriver Kulturrådet om de nationella målen och avgränsar sitt uppdrag.

”Riksdagen har beslutat om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande. Målen är styrande för de statliga myndigheternas arbete och är tänkta att inspirera och vägleda kommuner och landsting och inspirera aktörer i det civila samhället.

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till att:

  • läsförmågan förbättras jämfört med idag,
  • fler än idag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och
  • kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag.

Kulturrådets uppdrag ligger inom kulturpolitiken. I handlingsprogrammet för läsfrämjande ligger fokus därför på allas rätt att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet, i en form anpassad till vars och ens särskilda förutsättningar. Utgångspunkten för myndighetens arbete är litteraturen som konstform och läsningen som konstnärlig upplevelse och väg till bildning. Insatser som i första hand syftar till att lära ut själva läshantverket ligger utanför Kulturrådets ansvarsområde.

Vidare föreslår Kulturrådet en definition av läsfrämjande

För att förtydliga att Kulturrådets läsfrämjande arbete är en del av kulturpolitiken har vi definierat läsfrämjande på följande sätt.

Läsfrämjande är att:

  • göra läsare av läskunniga
  • öppna vägar till litteraturen för den som inte läser
  • öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar
  • ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur
  • ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet

Unescos folkbiblioteksmanifest

Med manifestet vill Unesco ”uttrycka sin tilltro till folkbiblioteket som en levande källa till utbildning, kultur och information och som en viktig aktör i människors strävan efter fred och andlig utveckling.” I det huvuduppdrag som Unesco definierar för folkbibliotek märks särskilt följande punkter som rör läsfrämjande:

  • skapa och stimulera läsvanor hos barn redan från tidig ålder
  • ge förutsättningar för personlig, kreativ utveckling
  • stimulera fantasi och kreativitet hos barn och ungdomar
  • erbjuda tillgång till kulturella uttrycksformer inom alla typer av konstutövning
  • verka för en kontakt mellan olika kulturer och stimulera kulturell mångfald
  • stödja muntlig berättartradition
  • stödja och delta i läskunnighetsfrämjande aktiviteter och program för alla åldersgrupper, samt vid behov ta initiativ till sådan verksamhet

FN:s konvention om barnets rättigheter

Konventionen nämner inte bibliotek specifikt, men några av artiklarna handlar om frågor där bibliotek spelar en viktig roll. Barns delaktighet är ett nyckelord.

Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Artikel 13: Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter.

Artikel 17: Varje barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information.

Artikel 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Involvera bibliotekets användare!

Delaktighet och anpassning till användarna är begrepp som syns inte bara i Barn­konventionen utan också i flera av de andra dokumenten.

I bibliotekslagen lyfts det fram flera gånger, både i lagtexten och i förarbetena: I §4 om personer med funktionsnedsättning och i §8 om barn och unga nämns särskilt att utbud av medier och tjänster ska utformas ”utifrån deras olika behov och förutsättningar”.

  • 6: ”Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov”.

I förarbetena (Prop. 2012/13:147, s. 26-27) betonas att ”det handlar om att ta hänsyn till barns och ungdomars intressen och för att kunna göra det, inhämta och beakta deras åsikter. Det är betydelsefullt att barn och ungdomar själva ges möjlighet till inflytande över hur biblioteken driver sin verksamhet i denna del.”

Kulturrådet skriver i sitt handlingsprogram att de utgår från de prioriterade grupper som bibliotekslagen anger. De konstaterar: ”I kommande insatser bör former för delaktighet utvecklas för målgrupperna”.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s